"Jag sov oroligt i natt. Låg bara och tänkte på Simon, vad hans sista tankar kunde vara, hans sista känslor. Jag har en så tydlig dröm av honom hur han med bestämda steg går in i garaget och gör en snara av ett rep och hänger runt halsen. Han går uppför trappstegen i metall. Precis när han hoppar rycker jag till alldeles kallsvettig och begraver gråten i kudden. Vad jag önskar att det bara var en mardröm och att jag kunde läka dina sår på halsen och väcka dig igen så att de där vackra gröna ögonen får se gräset gro, din tunga få känna smaken av ett sommarregn, dina händer får hålla i ditt nyfödda barn, dina fötter får springa på brännbollsplan och att ditt hjärta fortsätter slå tills du somnar in i din säng många, många år från nu. Fan, Simon. Det hade inte behövt sluta så här".

Fredagen den 9 januari 2009 avslutade min lillebror sitt liv, endast 18 år gammal. Hans självmord orsakade ett livslångt trauma hos oss anhöriga, en skuld och skam vi alltid bär med oss över att vi inte gjorde ännu mer för att få honom att orka leva.

I samband med tioårsdagen av Simons död hoppas vi att så många som möjligt vill minnas honom tillsammans med oss genom att skänka en slant till MIND. Det är en ideell förening vars syfte är att radikalt minska självmorden genom att öka kunskapen, bilda opinion och lyfta fram nytänkande och konkreta lösningar för att rädda liv samt minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

Tack för att ni tänker på Simon och tack för att ni är med och räddar liv.