Vår fina Peter.
Älskad och saknad!
Stöd gärna Mind Halmstad med en minnesgåva
för att hjälpa dem motverka psykisk ohälsa.

Alice, Adolf, Britt, Coco och Sven,
nu träffar du dem äntligen igen!
Kan tänka mig lyckan i deras ögon då de dig återigen såg,
måste igenom dem gått en enorm kärleksvåg.
För då du som första barnbarnet kom,
måste du för dem en dröm varit som.
En stilig, duktig och otroligt snäll kille,
som alla väl ville.
Du sen din lillasyster Ninnan om månade,
trots att hon samtidigt på sitt nästa bus mot dig spånade.
Då Ia föddes du gråtandes bakom en gardin dig gömde,
för att sen vid ert första möte den sorg du kände över ”en förlorad lillebror” glömde.
Du gjorde även mamma och pappa stolta likt få
och fick alla i släkten att bättre må.
Du fanns alltid där för att stötta,
särskilt i jobbiga tider då alla var ledsna och trötta.
Så stark, modig och inte rädd för att säga till,
det är så vi minnas dig vill.
När sen Magnus föddes in i denna värld,
förstod man att man var långt ifrån fullärd.
Åh, herregud vilken kärlek vi kände,
allt tog stopp och till det positiva vände.
Hade inte varit så lätt under en längre tid,
men då vi såg in i junior-Peters ögon kom allt till frid.
Alla minnen av dig som liten då tillbaka kom,
dina bilar, lego, smurfar och Kalle Anka-tidningar och vilken ordning du hade på dom.
Även din perfekta LP-samling i tonåren med Kiss, Kim Wilde, ZZ Top med mera,
vilken lätt hade imponerat väldigt på flest av flera.
En pedant ut i fingerspetsarna du var,
att ta genvägar då det gällde ordning och reda var för dig inget svar.
För att du var mamma Anitas son gick ej att förneka,
era likheter var för stora för att på tveka.
Men även pappa Börjes handlingskraft du ärvde,
märktes då du tog alla körkort på en gång och samtidigt lumpen invärvde.
Denna motivation har även gått vidare till 3:e generationen,
det märkte vi nu då din son genomförde den största prestationen.
Tog hand om allt det hårda jobbet helt allena,
kanske för att för oss övriga i familjen sorgen lite lena.
Hans kusiner, dina systerdöttrar, du även månade om
och de i ung ålder nära dig kom.
Minnet av att du alltid Jojo brukade reta
med att mormor inte ”mojmoj” heta.
Aela kommer alltid dig som Peppe minnas
och att du var hennes riktiga tomte kommer i hennes hjärta för alltid finnas.

Förstår nu att du hade tagit ditt beslut
och att det för dig var resolut.
Att du inför detta en inre frid kände
och att du inte till någon om detta någon signal sände.
Lill-Tryno, nu sover du för evigt tyvärr,
men vi kommer för alltid att hålla dig kär.
Vår underbara son, storebror, pappa och morbror du var,
vi vill att du ska veta att vi ej dig dömer för att du inte längre ville vara kvar.
Är helt övertygad om att du ”där uppe” har det superroligt,
att där är fullt av blonda brudar och att det varje dag är varmt och soligt.
Att du aldrig utan snus, bilar eller rock ́n roll är
utan att du bara njuter fullt ut i en helt ny sfär.
Vi är så tacksamma för att vi i över 50 år dig kände,
men sorgsna att din oförmåga att kunna prata och be om hjälp dig till himlen sände.
Finns så mycket vackert att om dig berätta
att det är helt omöjligt att allt i print sätta.
Du finns dock alltid med oss i våra sinnen
och framförallt har vi kvar alla våra underbara minnen.

Knalten, vi saknar dig!/
Svea, Sigge, Luttan, Dunsingen, Lill-Knalten, Röllan och Lill-Duns.

/Din Satti-Matti. <3